Min son är 9 år. Han har inte så mycket ansvar alls! Det känns som att han är mycket i sin egen lek- och fantasivärld och jag vill inte tvinga honom in i tråk-vuxenvärlden för mycket. Det flyter på hemma bra ändå. Jag och min sambo hjälps åt att laga mat, städa, tvätta och fixa grejer och det funkar bra. Vi har rätt bra rutiner och inte så mycket prylar så hemarbetet är inte betungande. Vi har en sexåring och en fyraåring också. Det blir mer jobb om vi ska be 9-åringen hjälpa till. Men när han själv kommer och vill hjälpa till får han så klart göra det. I bland tar han initiativ och städar sitt rum eller fixar något att äta. Ofta leker han med sina syskon. Han får göra läxor 20 min innan han får sin speltid (max 60 min skärmtid/dag). Vi resnonerar mycket och det känns som att han är ganska förståndig.

Tidigare har jag tänkt mycket på att göra "rätt" med barnen men nu ser jag ju att de funkar hur bra som helst i samhället så jag har släppt på kontrollen. Det är tydligt för mig att när jag själv mår bra mår barnen bra och när jag och min sambo är fina mot varandra är barnen också fina mot varandra.

Min 9-åring hjälper inte heller till särskillt mycket. Hon lagar mat ibland eller bakar, men det är inget vi kommit överens om utan bara på eget initiativ. hon har som ansvar att städa på sitt rum, men ofta arbetsbyter vi då hon hatar att dammsuga så då gör jag det och hon vattnar blommorna istället.

För läxorna har hon eget ansvar samt att packa skolväskan och komma ihåg vad hon ska ha med sig.

Jag tror att det är olika för olika barn, om man själv tycker att det är drygt så kanske barnen osså ser det så, men om dom tycker det är roligt att städa eller diska eller vad det nu månne vara - så tycker jag att då ska dom få det..

Min farmor har en sund syn på tex köksarbete… ju kladdigare kök och unge desto lyckligare farmor / barnbarnsbarn ^^

Sen lär dom sig ju hur saker fungerar om dom får testa själv.

Jag tänker att ju tidigare de får hjälpa till/ta ansvar desto lättare blir det för dem när de en dag ska flytta hemifrån. Att plötsligt tvingas lära sig att ta hand om ett hem kan inte vara det lättaste så jag försöker förbereda dem redan nu.

Jag tvingar eller mutar dem inte utan lockar med dem på matlagning osv. och än så länge vill de gärna hjälpa till. Antar att det kan bli annorlunda om några år *haha*

Jag kan dela med mig av mina erfarenheter när jag växte upp. Jag bodde med mor och far tills jag var ungefär två år, sen separerade de och jag bodde kvar hos min pappa. Under många år blev jag passad av mina mor och farföräldrar när pappa jobbade och jag inte kunde vara på dagis.

Så fram tills jag var 14 så blev jag curlad. Jag blev skjutsad överallt (utom till skolan då jag fick cykla) när jag blev väckt på morgonen så plockades kläder fram till mig och medan jag klädde mig så dukades frukosten fram, medan jag åt packades skolväskan och eventuell gympapåse. Det jag hjälpte till med hemma var att hålla ordning på mitt eget rum och att nån gång ställa in den rena disken på sin plats.

När jag sen flyttade till min mamma som 14 åring så blev det kulturkrock. Om inte smutstvätten låg i korgen så fick jag inga rena kläder, till skillnad från hos pappa där min styvmor plockade ihopa smutstvätten och tvättade åt mig oavsett var tvätten låg någonstans. Jag fick själv ansvara för att gå upp på morgonen, äta frukost, packa skolväskan och ta mig till skolan.

Jag fick motprestera för att få min veckopeng, så varje fredag städade jag toaletten och fick mina 50kr veckopeng hos mamma. Hos pappa fick jag min veckopeng även jag inte höll ordning på mitt rum.

Och nu i efterhand så kan jag säga att jag personligen hade mer nytta av att få hjälpa till och motprestera än att bara glida med. Min syster som bodde hos pappa och min styvmor (deras gemensamma barn) hon visste inte ens hur man betalade en räkning när hon flyttade hemmifrån! Medan min mamma gjorde så att om jag ville fylla på min mobil och inte gå och köpa refillkort så fick jag skriva en lapp och lägga 100kr i räkningskorgen så blev det betalt nästa gång mamma eller min styvfar satt vid datorn.

Så jag fick på ett sätt sjukt mycket ansvar hemma, men samtidigt så fick jag lära mig att ta hand om både mig själv, räkningar och hemmet. Fast laga mat tycker jag fortfarande är otrolgit tråkigt ^^

Mina barn kommer i framtiden få ansvara för en del hushållsarbete, men inga tunga grejor, utan det blir vattna blommor, hålla reda på sin egen tvätt, ställa in ren disk och hjälpa till med att lägga in rena kläder i sin egna garderob och sådana småsaker som lätt går att lägga in i vardagen.

Sen kommer det nog finnas en bytestabell, att om man tex städar badrummet så tjänar man antingen 20 minuters extra skärm-tid på datorn eller vakentid på kvällen. Eller något annat som barnet gärna vill ha och som är viktigt för mitt barn. vi får se hur det blir på den fronten sen när man väl slutat träna på att göra barn och faktiskt gör barn ^^

#5 Tack för att delar med dig. Himla intressant att se hur andra haft det :)