Hej!

Jag tycker inte det är naivt och löjligt utan tvärtom, jättebra att du funderar över sånt nu så du inte är helt oförberedd.

Att amma sitt barn och att någon pillrar på bröstvårtorna tycker inte jag känns likadant. När mina barn snuttat har jag knappt känt något alls, varken obehag eller välbehag, men när någon pillrat på bröstvårtorna har jag ibland tyckt att det varit obehagligt.

Det är inte alls säkert att det blir så för dig och jag hoppas någon som inte upplevt amningen så positivt också svarar så du får bra tips.

Om du skulle känna obehag när du så småning om blir mamma tycker jag du ska be om hjälp direkt och inte gå och lida i det tysta. Be någon kunnig titta på barnets tag om bröstet, ett felaktigt tag gör att man känner obehag/smärta och går lätt att räta till. Amningshjälpen har duktiga rådgivare och vill du kan du ringa dem redan nu, de har svar bra svar på det mesta.

Blir det det så att du tycker det är väldigt obehagligt kanske det inte är värt att fortsätta amma, mamman måste också må bra, inte bara barnet.

Och du, det är din kropp och dina bröst, låt inte pojkvännen göra sådant du tycker är obehagligt.

Bebisen suger ju inte på bröstvårtorna. De har ju ett mycket större tag och den mesta stimuleringen blir ju på vårtgården runt om. Jag tycker inte heller att det känns lika att amma som om någon pillar på bröstvårtorna. För mig är det helt olika grejer med bebis och om någon annan pillar.

Så håller jag med ovanstående att låt inte pojkvännen göra NÅGOT du inte gillar… Vad man gillar och inte har för mig ändrat sig väldigt då jag fått barn (och sedan ändrat tillbaks då de blivit lite större). Så då blir man tvungen att kunna säga ifrån om man inte vill må dåligt…

Instämmer m båda ovan!

Självklart så säger jag ju till när det blir obehagligt med pojkvännen! :)

Men det låter bra att det är en annan känsla. Har nästan haft dåligt "samvete" nu ens innan tanken på barn är på tapeten :P

Sen så kan jag tänka mig att barn som suger på bröstet (man säger suger PÅ bröstet inte suger på bröstvårtorna ^^) inte använder tungan till att sliska omkring över bröstvårtan heller, utan deras lilla fågeltunga är i djupt sug-arbete så man slipper det där jobbiga slibbande som en del karlar sysslar med.

undrar om det finns nått samband mellan amningens vara eller icke vara och mäns förmåga till att behandla bröst på ett bra sätt?

Jag känner igen mig i ditt tycke om att när killen pillar förmycket. Det funkar om man är vrålkåt, men är man inte på humör eller särskilt kåt och de är på och pillar så har jag nästan haft impulsen att klippa till honom ett antal gånger. Sen har jag ju min forbromyalgi också så ena gången kan det vara skitmysigt att bli pillad på, och andra gånger gör det vansinnigt ont bara han "tänker på att klappa tuttarna". Så här är det litet rysk roulette om han vill vara tutt-vänlig ^^

och det är långtifrån alltid jag vet om jag kommer kunna klara ut beröringen eller ej. så det är svårt att säga åt honom att det är grönt ljus eller man ska låta bli. Ibland slår det om från skönt till ont/obehagligt när man har som trevligast också :S

Ja, precis så är det! Från trevligt till obehagligt i en handvändning!

Jag som då uppskattar när en man rör mina bröst och "slibbar"😄 och håller på, måste bara säga att det är nåt heeeelt annat när barnet suger. Det är två helt skilda saker på nåt vis. När karln pillar så borde det vara skönt och trevligt, eller ja, du förväntas väl tycka det. När barnet äter så fyller du en funktion. Du är den som har maten. Lagom varm, näringsrik och schysst förpackat. Du håller ditt barn nära, håller om det. Du ser hur nöjd ditt barn blir när mjölken strömmar till. Det kanske tittar upp på dig med glada ögon. Eller somnar nöjd mitt i. Råkar liksom bara vara att brösten är inblandade i det hela.

Det går absolut inte att jämföra,amning är en helt annan sak. Jag tror att kroppen ofta brukar vara instäld för det när det väl är aktuellt så det blir naturligt. Sen är det förståss även så att det an en eller annan anledning inte funkar för alla,då får man göra det bästa av situationen och ska inte behöva ha dåligt samvete för att det inte funkar.

Min upplevelse av att amma:

Först fick jag enorma sår på bröstvårtorna så varje gång min dotter sög sig fast så gjorde det så ont att jag ville vrida mig i soffan. Såren gick över efter ca en vecka med lite behandling i form av att smörja dem med bröstmjölk och låta dem lufttorka.

Bland det jobbigaste med att ha fått barn (inklusive förlossningen) är all denna mjölk! Det har idag gått 4 veckor sedan jag födde och äntligen börjar mängden mjölk reglera sig någorlunda. Det har inte varit kul att ha flera olika handdukar i sängen och när man går upp på natten så sprutar mjölken åt alla håll. Jag har ofta fått ställa mig över badkaret för att tömma ut det första. Aldrig torr. mjöplk, mjölk, mjölk!

MEN, jag kan stå ut med detta för amningen gör verkligen att man känner en extra tillhörighet till sitt barn och att man på ett vis är oumbärlig för barnet. Det går inte att komma undan och av den anledningen skulle jag aldrig byta bort amningen.
Men jag tror det är viktigt att man inte kämpar sig blå om det inte fungerar för då blir amningen istället ett stressmoment och en irritation och på det bygger man ingen bra relation.