Min äldsta dotter hade mig som napp Min yngsta dotter hade vanlig napp och mig. Jag tror att vi som föräldrar får försöka känna av vad våra barn behöver och önskar

Jag ser napp och gosedjur som substitut för föräldrarna.

Läste nyligen i en bok om sömn att det kan vara bra att ge barnet napp eller gosedjur när man börjar med en lära sova kur. Barnet skulle då känna sig trygg trots att föräldern inte var nära.

För mig känns det helt fel och jag vill själv vara mitt barns trygghet, vill inte använda en gummigrej istället lixom..

Sen har jag full förståelse för att alla mammor inte orkar bli snuttade på i tid och otid och tar till napp men det är inget som passar mig.

Jag ser hellre napp än att de använder fingrarna, fingrarna sitter kvar hela livet och är så mycket svårare att sluta med. Vet om vissa som än i vuxna dagar inte har klarat att sluta och det är inte så enkelt i alla lägen.

Ser väll inte nappen som ett substitut.. Späd barn har ju ett behov av att suga, vilket avtar med åldern. Så när man ser treåringar springa runt och leka med nappen i munnen…. nä det gillar jag inte

Heller inte när man ser ett barn som gråter och föräldrarna håller handen för munnen för att de inte ska spotta ut nappen… Fasiken, den vill ju inte ha den låt den slippa och trösta ordentligt istället…brukar jag tänka då.

När mina tvillingar föddes blev jag lite sur på personalen på sjukhuset som tryckte dit en napp till dem. Jag ville gärna slippa det..

Första barnet hade napp nästan direkt, hade inte så mkt erfarenhet och visste absolut inte vad jag ville själv då, var nog lite för ung och oerfaren av allt just då. Men det blev folk av han iallafall..

#3 Ingen av mina har sugit på tumme/hand/annat, de har nöjt sig med mig. En kompis dotter som är 3 år har napp men hon suger ändå på handen så napp är ingen garanti för att slippa det.

Det var likadant för oss när vi låg på neonatalen, de var jättesnabba att stoppa napp i munnen på vår första. Vi sa ifrån men blev rejält ifrågasatta..

3e sonen var det likadant med, han föddes 35+0 så vi hamnade på neo några dagar. De hade pratat napp med min man direkt han kom dit men han sa nej. När jag kom dit tog de upp det med mig också men det blev ingen napp iaf.

Barnläkaren på sista besöket frågade om jag inte hade napp till lillen direkt han började gråta, det är som att de tar för givet att man använder napp för att tysta barnet..

Det är inte för intet som nappen heter Pacifier på engelska…

Här har nappen varit guld värd! Då jag hade väldigt mkt mjölk som rinner till lätt, blev det helt enkelt för mkt för liten i början. Han var mätt, men sugbehovet fanns där fortfarande och innan jag kom på att stoppa in nappen (den fick han på iva då han sondmatades sina första 10 dagar) så hann han bli riktigt förbannad och arg på all mjölk som fortsatte att komma trots att han bara ville myssuga. Han sög, spottade och fräste mjölk över hela oss, sög igen, spottade o fräste, grät, krånglade, sprattlade o hade sig. Fick han nappen låg han nöjt kvar och mös vid bröstet.

Här är inte nappen något som konkurrerar m bröstet. De fyller lite olika funktion. Nu när mjölken inte är så extrem längre ligger han gärna och tuttar lite längre. Nappen är lite mer som en kär leksak som han gärna tramsar och leker med när han är lite nyvaken, men inte intresserad av tutten.

Jag var rädd för att amningen skulle störas av nappen (hade hört en hel del om hur farligt det var att ge napp tidigt) då iva stoppade in napp så snabbt, men det har aldrig varit några problem. Nappen behövs när de sondmatas för att matsmältningen skall fungera optimalt.

Min dotter tog nappen redan när vi var på BB. Men har nu under sista månaden fördragit att sutta på handen. Ibland tar hon nappen och ibland suttar hon på filtar och sådant hon kommer åt. Men hon somnar bäst och lättast när hon får sutta på handen.

Jag använder napp- natursutten- naturgumminapp. Jag ser det inte heller som något substitut för mig själv. Min dotter är inte mycket för att snutta på mig utan äter effektivt och släpper sedan bröstet när det inte kommer mer. I början kom det massor med mjölk och jag gav henne bröstet vid minsta tecken på vilja att äta vilket resulterade i 2 rejäla kaskadspyor som sköljde över både, henne, mig och i sängen… Ibland när hon gråter hysteriskt (vilket inte händer ofta) har jag försökt att ge bröstet men då går nappen bättre. Den är också jättebra när hon ska komma till ro. Ett par snutt så somnar hon sedan.