Detta liknar mycket hur jag gjorde med mina döttrar när de var små Nu är de 15 och 18 år och än i denna dag får vi höra att vi verkar ha en så varm och nära relation. Jag ammade dem 3 år vardera och de fick alltid sova hos mig, tygblöjor var också ett självklart val, likaså hemlagad barnmat. Däremot använde jag barnvagn, eftersom jag inte orkade bära mina ganska tunga barn (de vägde drygt 4 kilo var, vid födelsen och jag är liten till växten), men så snart jag satte mig någonstans tog jag upp dem i famnen, närheten var så otroligt viktig för mig och när vi pratar om sånt här så instämmer båda döttrarna att den närhet jag gav har gett dem båda en god grund att stå på

#1 Så härligt det låter! Å så bekräftar det att en nära första relation har stor betydelse

Ja det har den absolut! Den tid vi lägger ned på våra barn är alltid av godo, sen måste de självklart, när de blir större, också få göra sina egna misstag. Så länge de är spädbarn och mycket små, så är det faktiskt oftast mamma och pappa de behöver mest

Jag känner på något sätt att jag passar in här, men inte helt…

Tygblöjor har jag inte haft, däremot fri amning… dvs ett spädbarn skriker inte för att vara besvärlig, den vill överleva = mat!

Egen säng har mina barn haft, men utan ena sidan och stått precis brevid våran säng.. så det har lixom blivit en förlägning av sängen ( räknas det?) Men har väll aldrig gått upp för att amma, legat i sängen om natten är ju hemskt smidigt…

Vagn har jag haft, men mina barn har trivts där… och självklart har jag burit dem hen hel massa… en på ryggen och en på magen så kunde man utföra massa sysslor samtidigt. (tvillingar)

Egen mat har jag nästan alltid gjort, då alla mina barn ätit det vi ätit… Har väll fuskat och köpt någon burk ibland, men tycker inte ungarna gillat det speciellt.

Så som sagt, jag tycker på något sätt jag passar in här men kanske inte helt…

Man behöver inte känna igen sig i allt så du är så välkommen här

Jag startade sajten för att det ska finnas ett lite mer anpassat föräldraforum där det inte bara handlar om att träna barnen till olika saker.

När jag gick in på "vanliga" forum möttes jag ofta av en massa inlägg om lära-sova-metoder, hur lär jag mitt barn äta, kan jag göra något för att mitt barn ska lära sig gå tidigare osv. Jag känner mig inte hemma bland det.

Jag litar på att mitt barn kommer utvecklas helt normalt även om han inte ligger på golvet 30 minuter om dagen. Jag är övertygad om att han blir trygg av att somna nära mig när han är trött och skulle aldrig använda mig av någon "skrikmetod" för att få honom att sova. Tror även att han kommer visa själv när han är redo att börja äta och först då lägger vi fram mat åt honom.

Ser du skillnaden?

Du skriver att du hade vagn och att de trivdes där, jag antar att de inte hade suttit i vagnen om de inte hade gillat det? Hela grejen är att lyssna på barnen och trivs de i vagn så använder man vagn, man måste tack o lov inte vara klistrade på varandra dygnet runt.

Å nej, man måste inte samsova tätt tätt för att passa in här. Tygblöjor är heller inget måste, tog med den gruppen då jag vet att många Nära föräldrar använder det

Fast det du beskriver tycker jag är självklart…

Mina barn har ätit välling länge, de gillar det och har varit en del av rutinerna vid sova och.. ja mys stunder och mkt annat.

Vi flyttade till danmark straxt före de skulle fylla ett år, och snacka förvånad jag blev när jag insåg att maninte kunde köpa välling anpassat för barn äldre än 6 månader..

Frågade då en släkting vad danska barn åt från 6 månader och svaret jag fick var mat

Klart… det gör ju mina med sa jag men vi brukar ha välling på kvällen..

Ja det är ju därför svenska barn är så feta fick jag till svar då..

Så det blev till att åka till sverige och köpa välling så de kunde få det så länge de ville… Och självklart fick mina barn vanlig mat… oxå!

#6 Ser du det som självklart passar du definitivt här

Oj, det med välling hade jag ingen aning om! Bra att det gick att lösa så dina killar kunde fortsätta ha det som mys.

Härlig bild!!

Det är mkt i Danmark som inte är som här. där är man bara hemma sex månader med sina barn. och man får inte vara hemma med sjuka barn för mkt. minns inte men tror du bara har några dagar totalt. så där får man se till att ha fina lösningar så man inte blir av med sitt jobb. och vem vill lämna sina sjuka barn till dagis?

#8 Hjälp! Du det låter inte kul alls.. Å verkligen inte barnvänligt..

Nä det är ett ganska korkat system. Iof så får alla de små barnen en dagmamma… men en dag mamma har ju många barn och hinner inte med då kan man tycka. Tänk tre fyra ungar som inte kan gå… och någon som kan gå, tror de har fem totalt..

Och i danmark får barn inte mat, så det ska de själva ha med och klara av att få i sig…

Sen har man att välja på hel eller halv tid, oavsett hur länge man jobbar eller om man inte jobbar. Barn omsorgen är öppet på bestämda tider, före och efter det får man fixa själv.. som på fredagar då i princip allt stänger vid 2-3 tiden. Då har de flesta äldre syskon som hämtar på dagis eller barnflicka..

Nä Sverige är bra i mycket

#10 Men det måste ha varit jätteknepigt att flytta härifrån och dit väl? Hade du koll på hur det funkade där innan ni flyttade eller kom det som en överraskning?

Så mycket som skiljer fast det är så nära..

Alltså att man ger med barnen mat hemmifrån visste jag… i skolan, men inte de små barnen. Dagmamman vi hade va helt paff över att dagmammor i sverige verkligen kunde hinna med allt, laga mat och passa barn…

Privat skolor är jätte vanligt i danmark.. och tyvärr snart i sverige med om det får fortsätta… Så det var väll en ganska stor anledning till att flytta hem igen..

Jag har en liten dotter på 3 månader (mitt första barn och sambons andra) som jag bär så ofta jag bara kan. Har problem med min rygg så skulle inte kunna gör det hela tiden. Hon tycker om vagn för det mesta, gör hon inte det bär jag såklart. Använder vanliga blöjor för att jag känner att det är smidigast och bäst för oss.

Hon sover i egen säng för det mesta, men det är för att hon sover bäst där. När hon sover i tillsammans med oss i sängen så vaknar hon oftare under natten av att vi rör oss. Dock får hon sova hos oss när hon är sjuk eller är grinig och inte vill sova själv. Varje kväll när hon ska somna ligger hon på mig (oftast) eller på pappa. Det är det bästa sättet för oss och det känns så mysigt att ligga så med henne.

Har nyligen kommit i kontakt med Nära föräldrarskap och är väldigt intresserad av att komma in mer på det och lära mig mer om det. Men hittills tycker jag att jag gör så gott jag kan och det som känts rätt för både mig och min dotter.

Jag har en 2 månaders dotter som är mitt första barn och jag lär mig ständigt nya spännande sätt att tänka och agera. Hon sover med oss i sängen men har eget täcke och kudde. Då somnar hon bäst. Nattammar alltid i sängen och vid sista amningen sover vi tätt ihop då jag sover lite lättare framåt morgonen. Jag tänker mycket på det här med närhet och har henne gärna sovandes på mig när vi sitter i soffan. Dock älskar hon att ligga på golvet. Detta gör vi ganska sällan och då bara i babygym här hemma men när vi är hos mina föräldrar blir hon som mest nöjd på en filt på golvet.. dock brukar hon få mycket uppmärksamhet där. Vi använder vagn och det trivs hon med. Selen vi köpte (manduca) får hon panik av då huvudet blir för fixerat mot min kropp så det blir nog bättre när hon får stadig nacke så den kan vara över selen. Jag tror jag gör det som känns naturligt.

Hej allihopa!

Jag är en samsovande, sjalbärande, långtidsammande mamma till en 2,5årig flicka som föddes hemma i vår egen säng.

Vi har lagt upp livet med långa utgifter, vilket i sin tur minskat behovet för inkomster. Så vi jobbar deltid både min man och jag och spenderar istället majoriteten av vår tid med familjen.

Vi funderar på att skriva in dottern på förskola vid 4-årsåldern, men är inte helt säkra än. Vi tror att hon utvecklas som allra gynsammast med sin familj, sina släktingar, våra vänner och deras barn.