Hemskolning
Vad tänker ni om hemskolning? Nån här som hemskolar sina barn?
Hoppas det dyker upp någon som hemskolar, vore intressant att få höra lite om det 
LisenN sajtvärd på Nära föräldraskap ifokus
Är inte hemskolning och unschooling omöjligt/förbjudet (tyvärr) nu pga nya skollagen som kräver behöriga lärare vid undervisning?
Me. Myself & My Sims
#2 Så kanske det är. Jag provade googla men hittade inget.
Nån annan kanske vet vad som gäller?
Igår handlade det om hemskolning (bland annat) på tv3 dokumentär och det är precis som #2 skrev numera omöjligt att få hemskola. Det tillåts i speciella fall men då endast under en kort period.
Programmet går att se här: http://www.tv3.se/tv3dokumentar
LisenN sajtvärd på Nära föräldraskap ifokus
Hoppas vi kan få höra mer om hur undervisningsklimatet förändras…
Tanken är inte dum alls i mina öron..
Men jag då som gått en 3,5 års universitetesutbildning till just lärare (har en termin kvar), skulle jag få undervisa mitt barn hemma? Jag menar, jag är ju (snart) behörig lärare.
.: Dance like there is no tomorrow :.
[Lyssna på någon av mina låtar -
”Jag är en liten bajskorv” på Spotify]
#6 Tror inte det hjälper att man som förälder är behörig lärare men det vore intressant att ringa skolverket och fråga ;)
LisenN sajtvärd på Nära föräldraskap ifokus
Jag tycker att hemskolning inte är särskilt optimalt. På en vanlig skola får barnet/barnen möta barn från alla möjliga sociala sammanhang och kulturer. Den får lära sig att samarbeta och slipas personlighetsmässigt mot de andra barnen. Det är nästan ingen annan gång i livet man får den totala mix av människor och vänner som man får i en skola. Den mixen är bra för att individen inte ska bli trångsynt utan lära sig att det inte är konstigt att vara annorlunda och att man kan vara vänner även om ens hemförhållanden skiljer sig. Nu menar jag inte att hemskolade barn är trångsynta, men jag tycker att skolmiljön ger otroliga möjligheter för barnet att lära sig mer om livet och världen.
Glöm inte att du är älskad och helt underbar!
#8 Mina barn gick inte på dagis utan var hemma tills de började i förskoleklass. Innan de hamnade i barngruppen i skolan sa de aldrig något om barn som var annorlunda på ett eller annat sätt, kommenterade aldrig andra människors klädsel osv. Strax efter att de börjat förskoleklass började de däremot, de kunde inte ha vissa kläder, musse piggtryck på tröjan fick man absolut inte ha för det var löjligt! Vissa elever var konstiga, en del skulle man inte leka med för de var knäppa. När vi frågade varför sa våra pojkar "för att de andra barnen säger det".
Min upplevelse är alltså tvärt emot din -det är i skolan fördomar lätt präntas in. Mobbing förekommer redan i förskoleklass och det är omöjligt för EN fröken att ha koll på 20 6-åringar.
Jag tror att hemskolning kan vara ett jättebra alternativ om barnen får möta andra människor i många olika sammanhang och föräldrarna har tillräcklig kompetens :)
LisenN sajtvärd på Nära föräldraskap ifokus
#9 Just det att dina barn började jämföra sig med andra när de började förskoleklassen är helt naturligt. Vid sex års ålder kommer barnen in i den latenta fasen (enligt Freuds teori) och börjar där utveckla sociala kontakter, blir medvetna om skillnader hos sig själv och vänner och börjar jämföra sig. Detta tror jag inte har något med hemundervisning att göra :)
Sedan finns det självklart andra problem i skolan, som just mobbning och sånt. Men jag tror att man med samtal med sina barn om allas lika värde. Om barn kommer med argument som "de andra sa det" är det bara att svara "har du inte en egen hjärna att tänka med?" eller något liknande.
Nu är jag ingen expert på sånt här och hemundervisning har säkert andra fördelar som inte skolan har ^^
Glöm inte att du är älskad och helt underbar!
#10 Det var inte jämförelser, det var efterapande av utfrysning mobbing osv. Att de dessutom fick höra att vissa kläder inte är okej och började tro att man måste se ut på ett visst sätt för att passa in gillade jag inte.
När sådant sägs i tid och otid och ingen vuxen finns till hands och kan styra upp har jag svårt att tro att skolan ger våra barn acceptans för olikheter..
Jag tror att hemundervisade barn får mer guidning, har fler vuxna nära sig och får mer individanpassad utbildning. Sen är det väl svårt att veta om de föräldrar som ska undervisa sina barn har tillräcklig kompetens men det är en annan fråga.
Jag tror inte alls att barn behöver de stora grupperna på dagis och skola för att bli socialt fungerande/begåvade, tror det är viktigare att de har socialt kompetenta vuxna och några barn i sin närhet. Olika sociala sammankomster förekommer nog i så gott som alla familjer, där får barnen också en hel del "träning".
LisenN sajtvärd på Nära föräldraskap ifokus
#11 Mobbning i någon form är aldrig ok och jag tycker att skolor tyvärr jobbar alldeles för lite för att motarbeta detta. Det finns dock vissa skolor som är bättre och mycket beror på hur läraren är. Jag har upplevt båda delarna och själv varit utfryst en period. Tack och lov samarbetade mina lärare med mina föräldrar och såg till att lösa det hela 🙂
Nu är det säkert väldigt olika för olika personer, men jag skulle nog känna mig ganska socialt utanför om jag blev hemskolad. När jag var liten (3-5 år) och min syster var född var jag hemma utan dagmamma/dagis. Mina föräldrar har alltid varit väldigt närvarande föräldrar och jag hade även två äldre bröder att leka med och gick på ett par barngrupper. När jag väl började dagis som femårig blev jag jätteglad över att få så många nya och roliga lekkamrater att leka med.
För mig har skolan alltid varit en stimulerande och intressant miljö där jag har mött människor från alla kulturer och sammanhang och jag står fast vid att men lär sig otroligt mycket av det.
Jag tror visst att barn kan bli socialt begåvade även med hemundervisning, annars hade det varit lite knepigt för alla bondbarn för en sådär 300- år sedan. Jag tror bara att skolan vidgar vyerna på ett annat sätt. Föräldrarna har man ju ändå och lär sig av när man inte är i skolan 😉
Glöm inte att du är älskad och helt underbar!
Visst finns det mycket problem i en vanlig skola idag. Det är helt enkelt för få vuxna till antalet barn. Själv tror jag att jag hade känt ett stort utanförskap om jag aldrig gått i skolan. Jag var hemma fram till 6års då min mamma var dagmamma och alltid själv var hemma. Mig gjorde det inget då jag hade kompisar som var dagbarn hos oss. Jag har knutit flera band genom skolan och umgås fortfarande med flera som jag träffat där. Jag har själv märkt att det är svårare att hitta bra vänner ju äldre man blir och är glad att jag har några vänner som bag känt väl enda sedan småskolan.
Sajtvärd på Iller.ifokus
Jag har bara hört om hemundervisning när det gäller barn som av olika anledningar vägrar gå till skolan.
#14 På http://www.hemundervisning.se/ finns en del att läsa om du är nyfiken :)
LisenN sajtvärd på Nära föräldraskap ifokus
Det är något fel på länken. Jag försöker fixa det. Tack för tipset!
Tack själv :)
LisenN sajtvärd på Nära föräldraskap ifokus